Nya regler gör det lättare att kamerabevaka

Den 25 maj införs den nya dataskyddsförordningen, GDPR. Med detta kommer även nya regler för kameraövervakning, som innebär att privata företag, som hotell och restauranger, inte behöver tillstånd.

I morgon, den 25 maj, träder den nya dataskyddsförordnigen i kraft, som reglerar hur man behandlar personuppgifter. GDPR kommer att gälla även för de som utför kamerabevakning, vilket innebär nya regler för den som vill använda kamera för bevakning.

 

Hallå där Nils Henckel, jurist på Datainspektionen…

Vad betyder de nya reglerna för kamerabevakning?

– Man kommer att vara tvungna att följa GDPR och den nya kamerabevakningslagen som träder i kraft den 1 augusti. Men mest intressant är att kravet på tillstånd för att bevaka endast kommer att gälla myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse.

Som vilka då till exempel?

– Som en kommun som vill bevaka ett torg eller en plats. Men privata bolag som utför en bevakning i till exempel säkerhetssyfte behöver bara följa GDPR och kamerabevakningslagen, men behöver alltså inget tillstånd.

Så hur ska det gå till för den som överväger att bevaka?

– För de som inte behöver tillstånd som till exempel hotell, måste själva göra en bedömning om bevakningen är lagenlig eller inte, vilket kan man kan göra genom att titta i förordningen och göra en intresseavvägning. Det man har haft tillstånd för tidigare är sannolikt okej, som att bevaka en kassalinje.

Vad är inte okej?

– Att bevaka sittande gäster har vi varit kritiska till, man måste väga övervakningsintresset mot integritetsintresset. Äter du middag med vänner på en restaurang så kan man anta att du inte vill bli filmad, men om du gör en betalning i en kassa där det finns risk för ett rån kanske det är mer okej.

I vilka situationer är de okej att bevaka sina anställda?

– Det är viktigt att tänka på hur man bevakar platser där anställda rör sig, vi anser att det är otillåtet att bevaka anställda för att se hur de utför sitt jobb, som en kock som skär potatis, eller en hotellstäderska som städar ett hotellrum, kan vara en integritetskränkande handling.

Finns det risker med att de som bevakar ska göra bedömningen själv?

– Det finns alltid risker, men om man noggrant överväger bevakningen så bör riskerna minska. Skillnaden nu är att man får tänka efter själv.

Blir det lättare att bevaka med de nya reglerna?

– Ja, nu har man fler möjligheter och man kan grunda sitt bevakningsintresse på fler saker. Tidigare har det mest varit för att förhindra olyckor och utreda brottslighet, men nu kan man även bevaka i andra intressen utan tillstånd.

Hur kan det nya reglerna gynna hotell- och restaurangbranschen?

– Man slipper en process för att ansöka om tillstånd, och det är inte osannolikt att praxis kommer att utvecklas så att det blir enklare att få större rätt till kamerabevakning.

Ökad export och tillväxt mål för ny livsmedelsarena

Sweden Food Arena ska lyfta den svenska livsmedelssektorn, vilket kan få positiva effekter även för besöksnäringen: ”Får vi sektorn att växa genom unika svenska livsmedel på export så kan det även locka hit utländska besökare”, säger ordförande Per Arfvidsson.
Sveriges fjärde största industrigren behöver en ökad samverkan mellan sina aktörer för att driva tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Det menar Per Arfvidsson, ordförande i styrgruppen för projektet Sweden Food Arena, som startade förra året.

Arenan ska samla företag och branschorganisationer och vara ett verktyg för ”en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor”.

Ökad export och tillväxt

Projektet är ett resultat av regeringens Livsmedelsstrategi med visionen att Sverige ska ha en ”konkurrenskraftig livsmedelssektor i tillväxt 2030”. Målen är ökad export och tillväxt i sektorn, bland annat med hjälp av innovation och forskning.

Förra året fick Tillväxtverket fyra miljoner kronor för att finansiera det under ett år. I dag har projektet ett 50-tal parter i hela livsmedelskedjan, däribland Lantmännen, Visita, Restaurangakademin, Max Hamburgerrestauranger, Arla Foods och Fazer.

– Restaurangerna är en del av det nya svenska matundret och det är mycket uppmärksamhet kring restauranger och mat nu, så det är jätteviktigt att ha med dem, säger Anna Wikström, projektledare för Sweden Food Arena på Tillväxtverket.

Lanseringsevent

I morgon torsdag lanseras Sweden Food Arena som en egen verksamhet, som officiellt lämnas över till branschen den 30 juni.

– Vi har ett evenemang för att tala om att arenan finns spå plats, och för att presentera vår studie om innovationsklimatet i Sverige. Vi ska även redovisa vad vi har kommit fram till under projektåret inom forskning och innovation för livsmedel, säger Anna Wikström.

Tre fokusområden för forskning

Långsiktigt är tanken är att driva fram ökade offentliga forskningsmedel inom livsmedelssektorn, där man har identifierat tre fokusområden: hälsa och smak, cirkulär mat, samt digitalisering och automation.

– Hälsa och smak handlar om välsmakande mat som förebygger välfärdssjukdomar, det cirkulära innebär satsningar på effektiva och hållbara livsmedelskedjor, och digitalisering är en möjliggörare för allt detta, säger Per Arfvidsson.

Visionen för Sweden Food Arena sträcker sig fram till 2030 då svensk livsmedelssektor ska ligga i topp i Bloomberg Innovation Index, enligt Per Arfvidsson.

Hur kan arbetet med Sweden Food Arena påverka besöksnäringen?

– Om vi får sektorn att växa genom att utveckla unika svenska livsmedel som går på export så är jag övertygad om att vi får utländska besökare som vill komma hit och uppleva det på plats.

Ökad export och tillväxt mål för ny livsmedelsarena

Sweden Food Arena ska lyfta den svenska livsmedelssektorn, vilket kan få positiva effekter även för besöksnäringen: ”Får vi sektorn att växa genom unika svenska livsmedel på export så kan det även locka hit utländska besökare”, säger ordförande Per Arfvidsson.

Sveriges fjärde största industrigren behöver en ökad samverkan mellan sina aktörer för att driva tillväxt och skapa nya arbetstillfällen. Det menar Per Arfvidsson, ordförande i styrgruppen för projektet Sweden Food Arena, som startade förra året.

Arenan ska samla företag och branschorganisationer och vara ett verktyg för ”en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor”.

Ökad export och tillväxt

Projektet är ett resultat av regeringens Livsmedelsstrategi med visionen att Sverige ska ha en ”konkurrenskraftig livsmedelssektor i tillväxt 2030”. Målen är ökad export och tillväxt i sektorn, bland annat med hjälp av innovation och forskning.

Förra året fick Tillväxtverket fyra miljoner kronor för att finansiera det under ett år. I dag har projektet ett 50-tal parter i hela livsmedelskedjan, däribland Lantmännen, Visita, Restaurangakademin, Max Hamburgerrestauranger, Arla Foods och Fazer.

– Restaurangerna är en del av det nya svenska matundret och det är mycket uppmärksamhet kring restauranger och mat nu, så det är jätteviktigt att ha med dem, säger Anna Wikström, projektledare för Sweden Food Arena på Tillväxtverket.

Lanseringsevent

I morgon torsdag lanseras Sweden Food Arena som en egen verksamhet, som officiellt lämnas över till branschen den 30 juni.

– Vi har ett evenemang för att tala om att arenan finns spå plats, och för att presentera vår studie om innovationsklimatet i Sverige. Vi ska även redovisa vad vi har kommit fram till under projektåret inom forskning och innovation för livsmedel, säger Anna Wikström.

Tre fokusområden för forskning

Långsiktigt är tanken är att driva fram ökade offentliga forskningsmedel inom livsmedelssektorn, där man har identifierat tre fokusområden: hälsa och smak, cirkulär mat, samt digitalisering och automation.

– Hälsa och smak handlar om välsmakande mat som förebygger välfärdssjukdomar, det cirkulära innebär satsningar på effektiva och hållbara livsmedelskedjor, och digitalisering är en möjliggörare för allt detta, säger Per Arfvidsson.

Visionen för Sweden Food Arena sträcker sig fram till 2030 då svensk livsmedelssektor ska ligga i topp i Bloomberg Innovation Index, enligt Per Arfvidsson.

Hur kan arbetet med Sweden Food Arena påverka besöksnäringen?

– Om vi får sektorn att växa genom att utveckla unika svenska livsmedel som går på export så är jag övertygad om att vi får utländska besökare som vill komma hit och uppleva det på plats.

”Man måste tänka hållbart om man ska vara kvar”

Samarbete med Food Pharmacy ska stärka Clarions hälsoprofil och bidra till att attrahera nya generationer gäster.
Clarion inleder ett samarbete med Food Pharmacy – vill förtydliga hotellkedjans hälsoprofil i hela Norden.

– Detta kommer att ge oss en vetenskaplig inblick i hur vi kan bli ännu bättre inom ramen för vårt samhällsansvar, säger marknadsdirektör Jessica Castegren.

Food Pharmacy driver bland annat en vetenskaplig hälsoblogg, har skrivit kokböcker och driver en podd i syfte att förbättra folkhälsan utan pekpinnar. Tillsammans med Clarion vill de inspirera och sprida kunskap inom hälsa.

– De har erfarenhet och kunskap och kan hjälpa oss att bli bättre inom områden som minibar, rumservicemenyer och frukost. Hälften av våra intäkter kommer från food and beverage, vilket är deras expertområde.

Målet med att jobba mer hälsoinriktat är både för att förbättra vår produkt för befintliga gäster men också för att anpassa oss till nya generationers behov och önskemål, menar Jessica Castegren. En del av samarbetet innebär medverkan i Food Pharmacys podd, med start i en intervju med Marcus Samuelsson, som är partner i Clarions restauranger Kitchen & Table.

– Vi vill visa att vi sedan länge jobbar aktivt med hållbarhet, och vill att våra gäster ska prioritera oss för det. Visionen är att öka livskvaliteten för både gäster och medarbetare, så detta kan även handla om vilken mat vi ska servera i våra personalrestauranger. Vi vill alltid locka till oss duktig personal, samt behålla den vi har. Ser vi till att de har hälsan i behåll och mår bra så stannar de längre.

Behöver branschen bli bättre på att tänka hållbart?

– Absolut, det är en hygienfaktor idag och kommer att bli ännu viktigare. Idag måste man tänka hållbart om man ska vara kvar. Andelen so äter vegansk mat växer till exempel väldigt snabbt, och där är vi fortfarande på nybörjarstadiet. Även här hoppas vi få hjälp av Food Pharmacy, säger Jessica Castegren.

De har testat 111 burgare i Stockholm

Hur står sig Stockholm som burgarstad i världen? Vi träffade gänget bakom sajten Burgerdudes som har ätit sig igenom Stockholms – och stora delar av världens – burgar­utbud.

Sajten Burgerdudes startades för fyra år sedan av ett gäng hamburgerentusiaster som käkat burgare ihop ända sedan 2009. Tillsammans jobbar de nu deltid med att resa världen runt i jakten på den perfekta burgaren.

På sajten finns recensioner från över 50 länder. Bland annat har de ätit 111 burgare från Stockholmsområdet.

Stockholms, och likaså landets, tre bästa burgare menar de finns på Flippin’ Burgers, Franky’s och Bastard Burgers.

Enligt Linus Josephsson, Markus Sjöström och Toby Lee som var med och grundade Burgerdudes finns det inget enkelt svar på vad som gör en burgare god.

– Dagsformen är jäkligt viktig. Men de bästa ställena håller konsekvent en viss nivå, säger Linus när vi träffar dem på Franky’s på Tegnérgatan i Vasastan.

Gillar ”smashtekniken”

Vad är det då som krävs för att uppfylla Burgerdudes kriterier?

– Det handlar om att kunna leverera en god helhet. Man märker om de har gjort det med passion eller inte, säger Marcus.

Bryter man ner det i mindre beståndsdelar så ska först och främst köttet vara tillräckligt fett, grovmalet och bra stekt.

Killarna gillar ”smashtekniken”, där löst sammansatta färsbollar pressas ner på en het stekyta med ett ordentligt tryck.

– Alla bra ställen använder den tekniken för att få den här goda ytan, säger Linus.

Brödet ska i sin tur vara mjukt, följsamt och lite rostat så att det inte blir soggigt av såser och köttsaft.

– Ett bra bröd är ett bröd du inte tänker på så mycket, säger Marcus.

Andra missar som många gör är att lägga på kylskåpskalla grönsaker eller att lägga på för mycket. En burgare ska enkelt gå att äta med händerna.

Flippin’ Burgers höjde ribban

Franky’s är ett av ställena som har förtjänat sin plats som tvåa på topplistan otaliga gånger, tycker de.

– Det har varit ett av toppställena sedan de öppnade kiosk utanför Hard Rock Café 2014, säger Marcus Sjöström och sätter tänderna i ställets originalburgare.

Flippin’ Burgers är nummer ett i stan, de höjde ribban för hela Burgarstockholm när de startade 2012, konstaterar gänget. Sedan dess har utvecklingen bara fortsatt.

Stockholm håller måttet

Hur står sig då Stockholm som burgarstad gentemot resten av världens städer?

– Riktigt bra! Stockholm är näst bäst i Europa efter London, säger Toby.

Men trots att nivån generellt är hög finns det såklart fortfarande riktiga bottennapp.

– Circle K:s burgare var riktigt usel, enas de om.

Krögare rasar mot personalliggarens nya regler

Den 1 juli införs nya regler som omfattar den personalliggare som restaurangpersonal rapporterar i. Det har upprört många i branschen. ”Detta når inget syfte och känns som ett spel för galleriet”, säger Johan Hjort, ägare av Högberga gård.

Personalliggaren är återigen en het potatis. Samtidigt som den börjar omfatta fler branscher 1 juli så införs nya regler.

Nu ska både ägare och familjemedlemmar – även de under 16 år  – skriva in sig. I ett brev från Skatteverket går att läsa: ”Personer räknas som verksamma när de utför uppgifter i verksamheten, oavsett om de får lön eller inte.”

Det vill säga – kontrollanterna kollar inte att de inskrivna får betalt som ju varit hela syftet med personalliggaren.

Upprörda krögare

Detta har fått krögare att se rött.

Johan Hjort äger Högberga Gård där han bedriver konferensanläggning, restaurang och hotell. På gården har han också sitt kontor där han jobbar med ägare frågor men också med flera andra verksamheter. Hans fru och tre små barn bor bara minuter bort och det är inte ovanligt att de är med på jobbet, till exempel vid ett akut larm.

– Jag jobbar i ett företag men med sex verksamheter parallellt. Vem ska bestämma när jag jobbar med vad? säger Johan Hjort.

– Jag kanske sitter och gör en treårig verksamhetsplan för Krägga herrgård eller Tammsvik som jag också driver och så kommer det in en personal från Högberga och frågar någonting. Ska jag då logga in eller logga ut i några minuter eller hur ska jag göra? Ska det kosta mig flera tusentals kronor i kontrollavgifter om jag råkade vara inloggad på en annan verksamhet under vårt samtal?

Vad var din första reaktion när brevet från Skatteverket kom?

– Jag kände hopplöshet. Det här är inte verklighetsförankrat. Det når inget syfte. Kommer de och gör en koll och ser att vi alla är på plats så kollar de bara att bemanningen stämmer med liggaren. Om de inte kollar att folk har fått lön och att jag har betalat in avgifter vad är då syftet? Det här känns som ett spel för galleriet.

Efter att krögaren Jeanette Bohman skrev ett öppet brev och ifrågasatte personalliggarens nya regler (Svenska Dagbladet, torsdag 17 maj) har hon fått motta flera hundra mail, kommentarer, sms och telefonsamtal från företagare.

Skatteverkets Conny Svensson, rikssamordnare för kontanthandel, svarade i sin tur med en replik (Svenska Dagbladet, tisdag 22 maj).

”Efter tio år med personalliggare anser exempelvis tre av fyra restaurangföretag att personalliggare motverkar svartarbete. I byggbranschen, som haft personalliggare i ett par år, är motsvarande andel två av tre.”

Men problemet är att det faktiskt inte gjorts någon utredning som talar för personalliggaren. Snarare säger HUI:s (Handelns Utredningsinstitut) utredning från maj förra året att den har ”ingen effekt på företagens lönerapportering”.

Bör avskaffas

Hos Visita var man inledningsvis positiva till personalliggaren för att den skulle motverka fusk och osund konkurrens men harsedan en tid svängt i frågan och anser att den bör avskaffas helt.

– Det är tydligt att den främsta effekten blivit att det tas ut kontrollavgifter. Nu gör man dessutom regelverket ännu krångligare för företagaren genom att företagsledaren också ska skriva in sig. Enkla misstag ger 12 500 kronor i kontrollavgift. Man drar in stora summor pengar till statskassan från företag där det inte finns något fusk. Det här är ett ineffektivt system och en orimlig förändring, säger Stefan Lundin, chefsjurist branschjuridik.

Skatteverket vet var Visita står i frågan

Visita har i ett remissyttrande motsatt sig de förändringar som Skatteverket nu inför, men har inte blivit lyssnade på.

– Det är är tyvärr så att lagstiftaren inte alltid tar till sig av de synpunkter vi framför. Vi har också haft täta kontakter med Skatteverket som vet precis vad vi står någonstans i den här frågan, säger Stefan Lundin.

Humlan i samarbete med Surfers öppnar på fredag

Fredag den 25 maj öppnar uteserveringen Humlan i Humlegården i Stockholm, som denna säsong kommer ha gästspel av Surfers. Surfers har under många år varit en omtyckt krog i Visby och under senare år även i Stockholm, med sin tolkning av det smakrika sichuanköket. Surfers erbjuder surfmat i form av smårätter från det kryddstarka delarna i Kina.

Text &. Bild Restaurangvärlden

Besöksnäringen bäst på integration

Besöksnäringen är bäst på att anställa utrikes födda, men företagens villkor måste förbättras för att branschens fulla potential som integrationsmotor ska kunna nyttjas. Det visar en ny rapport från HUI.

Olika branscher och företag skiljer sig avsevärt när det kommer till hur mycket de bidrar till integration på arbetsmarknaden. Flest utrikesfödda, inte minst inom hotell- och restaurang, anställs inom den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn, enligt en ny rapport från Handelns Forskningsinstitut.

Syftet med rapporten har varit att analysera vilka företag som anställer flest arbetslösa invandrare från Afrika och Asien och därmed bidrar till att bryta deras utanförskap på den svenska arbetsmarknaden.

27 procent födda i Afrika eller Asien

Inom hotell och restaurang var nästan 27 procent av alla arbetslösa som anställdes under perioden 2011–2015 födda i Afrika eller Asien. Andra som har bidragit mest är företag inom äldreomsorgen, bemanning, taxibranschen och RUT-branscherna, enligt rapporten.

Samtidigt har villkoren för dessa branscher försämrats, till exempel genom höjd arbetsgivaravgift för unga, minskat RUT-avdrag och ökad regelbörds, menar professor Sven-Olov Daunfeldt, en av dem som ligger bakom rapporten.

– Man ser inte dessa företag som de värdeskapare de är, istället är de ofta stämplade som fiffelföretag med mycket svartarbete. Man borde se på den potential och kraft som dessa företag har när det kommer till integration och ge dem bättre förutsättningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Sänkta kostnader för att anställa viktigaste åtgärden

En rad åtgärder bör vidtas för att underlätta för företagen inom de branscher som lyfts fram i rapporten, den arbetskraftsintensiva tjänstesektorn, för att de ska kunna anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Den viktigaste är att sänka kostnaderna för att anställa så att de ”kommer över tröskeln” in på arbetsmarknaden.

– Initiativ som etableringsjobb är viktiga, men det finns tveksamheter till förslaget från Alliansens sida, och det är dyrt. Sedan lämnar det också vissa branscher utanför, som bemanningsbranschen, som också är en viktig integrationsmotor.

Samtidigt skapar diskussioner om vinster i välfärden oro bland företag, som också bidrar till att de inte vågar anställa, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Företagare vil ha stabila spelregler så man vet vad som gäller. Det är trist att dessa diskussioner förs samtidigt som vi har så många utrikesfödda utan jobb.

 Utöver sänkta kostnader för att anställa är minskar regelkrångel en viktig tröskelsänkare, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Alla små saker som personalliggare adderar upp gör företagen mer ovilliga att anställa, det skapar en barriär. Skulle man få alla små företag inom besöksnäringen att bara anställa en person skulle det ge väldigt mycket.

Vad hoppas du att resultaten i rapporten ska leda till?

– Till bättre villkor för företagen, och att man ser att dessa branscher skapar viktiga värden för Sverige, och har en potential att lösa en svår samhällsutmaning som vi står inför i att integrera invandrare.

Text & Bild Besöksliv

Surfers flyttar till Humlan

Surfers öppnar sommarrestaurang i Humlan i Stockholm. ”Vi tar med oss våra favoriter till vackra Humlegården”, säger grundare Mymlan Isenborg.

Surfers, med fokus på provinsen Sichuan i sydvästra Kina, har sedan tidigare en restaurang på Regeringsgatan i Stockholm och en i Visby. Med start på onsdag denna vecka får gruppen ett tillskott med en tillfällig sommarkrog i Humlegården i Stockholm.

– Vi brukar normalt sett stänga Stockholmsrestaurangen under sommarmånaderna, men nu fick vi möjlighet att göra ett gästspel i samarbete md Stureplansgruppen som äger platsen, vilket är jättekul, säger Surfers grundare Mymlan Isenborg.

Platsen som enbart består av en uteservering och ett litet kök, har tidigare huserats av olika pop up-restauranger de senaste åren.

– Utmaningen blir att det är ett så litet kök, vilket innebär att vi får begränsa menyn något. Men vi tar med oss favoriter som de lyckobringande räkbollarna och revbensspjäll i femkryddsblandning.

Vad kan gästerna förvänta sig hos Surfers Humlan?

– Vi vill kunna bjuda på en kinesisk måltidsupplevelse och en härlig glad somrig bar med drinkar som chengdu schnaza som är gjord på mango, mynta, ingefära och gin.

Och vad betyder den här möjligheten för er?

– Vi hoppas att vi på en ny plats kan möta nya gäster, och så känns det väldigt roligt att få vara i Sommarstockholm även om vi självklart ska ha öppet även i Visby.

Thailändska smaker på Esperantos femte Sommarsalong

Samtidigt som matsalen på Esperanto tar sommarpaus öppnar Sayan Isaksson med kollegor för femte gången upp pop up-restaurangen Sommarsalongen i loungen, precis utanför Esperantos matsal.

Tanken med Sommarsalongen har alltid varit att vara något annat än vardagen på Esperanto genom att tolka ett visst tema eller en matkultur, utan att för den skull tappa den grundton som präglar Esperanto  – råvaran, naturen och hantverket.

I år har Sayan Isaksson valt att tolka smaker och utforska matlagningstekniker från sitt egna hemland Thailand. Årets tema går därför under namnet Thailandish Roots.

– Det thailändska köket är högintressant och väldigt rikt, och kan vara så mycket mer än grön curry och mat från thaikiosken runt hörnet, säger Sayan som är född och adopterad från Thailand.

Sören Polonius, chefs-sommelier på Esperanto Group, kommer tillsammans med sina sommelierkollegor ta fram drycker till de många smårätterna. Även Esperantos stora vinlista kommer att finnas tillgänglig för de som önskar.

Thailandish Roots – Esperanto Summer Lounge kommer att ha öppet tisdag till lördag mellan den 26 juni – 28 juli. Menyn kommer att bestå av en à la carte-meny där traditionella thailändska smaker tolkas. Vissa rätter delas med fördel mellan flera gäster i sällskapet.

Bokningen öppnade den 18 maj.

Text & Bild Restaurangvärlden