FoodFriends

Norge säkrar Vodka och Akvavit med geografiska beteckningar

Roliga nyheter för våra grannar, och det handlar inte om Köpenhamn och Danmark nu utan om guttarna i Norge. Norge har vart minst sagt återhållsamma med ansökningar för geografiska beteckningar på produkter producerade inom landet. Enligt det online register som finns över geografiskt registrerade produkter så har Norge endast två, Tørrfisk fra Lofoten (torkad torsk från lofoten) och Fenalår (rökt fårkött), men nu blir det ändring på det när man lägger till Norsk Vodka och Norsk Akvavit.

Enligt ansökan så har båda produkterna en etablerad norsk identitet. Officiellt har man destillerat sprit i Norge sedan 1531, när man för första gången skickade ett paket innehållande Norsk Akvavit från Eske Bille från Bergen till den sista ärkebiskopen av Norge, Olav Engelbrektsson. Man hävdar också att man på mitten av 1800-talet hade drygt 9000 norska destillerier, de flesta gårdsbryggerier, men ändå. På den tiden ansåg man att den norska spriten var en viktig del av folkhemmet och något som användes i medicinskt syfte och mot kylan och det kalla klimatet.

Inte helt oväntat ledde den här minst sagt lätta inställningen, för vad som egentligen var hembränt, till osunda dryckesvanor. Och till slut införde den norska staten regler som ledde till ett helt decennium av spritförbud som varade mellan 1916 till 1927.  Men tiden gick och destilleringen flyttades till reglerade statliga produktionsfaciliteter. Norsk vodka blev med tiden renare och bättre, med en högre kvalité och lägre metanol-nivåer.

När det gäller den norska akvaviten är historien lite annorlunda. 1776 publicerade Christopher Blix Hammer från Melbostad i Hadeland en artikel om processen och framställandet av vad han kallade, norske Akeviter, Bær-Tinkturer og Bær-Safter. Artikeln hette en Chymiskoeconomisk Afhandling.

Artikeln beskriver hur man använder sprit från spannmål och blandar den med olika örter och kryddor. Men på 1830-talet gick man från spannmål till potatis för framställning. Det var också under dessa år som man introducerade fatlagring som blev en viktig del i framställningen. Det är dessa historiska händelser som bland annat utgör basen för reglerna om framställning av norsk akvavit idag. Akvaviten måste innehålla minst 95 procent norska potatisar och måste främst smaksättas med kummin och/eller dill, för att sedan mogna på norska ekfat.

För vodkan kan ingredienserna vara importerade men spriten måste framställas, fermenteras och destilleras i Norge. Produktionen måste ge en ”ren och organoleptisk, neutral vodka” detta eftersom karaktären som destillatet har är det som avgör kvalitén på själva produkten. Norsk vodka är var tidigare redan registrerad som en del av ”European Economic Area agreement” men Norge vill alltså ytterligare förstärka dess ursprung och kvalitetsmärkning eftersom de tydligen funnits försök de senaste åren att sälja vodka med märkningen ”norsk vodka” men som inte framställts på korrekt sätt.

Men nu vet alla vad som gäller och produkterna är säkrade.

 

 

 

Marcus Tenggren

Redaktör

Följ oss

Var inte blyg, följ oss i sociala medier. Vi älskar att möta nya människor!