Stora namn till kärleksfestivalen på Gärdet

I slutet av sommaren går gratisfestivalen och manifestationen Let’s Make Love Great Again av stapeln på Gärdet. Då står bland annat Familjen, The Sounds och Jaqee på scen.

Den 11-12 augusti är det för första gången dags för den kombinerade manifestationen och festivalen Let’s Make Love Great Again.

Initiativtagaren Niclas Lagerstam fick idén när han hörde Donald Trumps slogan Let’s Make America Great Again under presidentvalskampanjen.

– När jag sedan tänkte på näthat och samhället i övrigt, hur vi ställer människor mot varandra, såg jag motsatsen, säger han i en kommentar.

Vill bidra till en mer mänsklig och kärleksfull värld

Festivalen bygger på tron om att kärlek, respekt och vänskap är störst av allt och har som syfte att bidra till en mer mänsklig och kärleksfull värld.

Evenemanget hålls på Gärdet och är gratis för alla. Utöver föreläsningar, panelsamtal, konstutställningar och andra kulturframträdanden blir det också flera livespelningar.

Mikael Wiehe och Familjen på scen

Lineupen innefattar sedan tidigare artister som Darin, Loreen, Julia Frej, Kaliffa och Mikael Wiehe.

Nu sällar sig även den musikaliska kameleonten Jaqee, artisten och producenten Familjen, det internationella succébandet The Sounds och musikerna och underhållarna Johan & Björn till skaran.

Text och Bild: Allt om Stockholm

On the First Episode of ‘No Passport Required,’ Marcus Samuelsson Explores Middle Eastern Food Traditions

The chef gets a closer look at food culture in one of America’s largest Middle Eastern communities.

On the premiere of No Passport Required, chef Marcus Samuelsson heads to Michigan to meet with chefs, restaurateurs, business owners, and others from the large Middle Eastern community in Detroit and Dearborn. He eats falafel and Iraqi samoon; shares a meal of maqluba, dolmas, and other Syrian and Turkish dishes with a family who sought refuge in Detroit after leaving Syria; cooks meat pies with Lebanese-American pastry chef Lena Sareini and her family; and ends the episode at a 700-person wedding.

Between meals, he visits rapper Mona Haydar in her recording studio, stops by Middle Eastern grocery store Hashem’s, and heads to The Bottom Line, a coffee shop and community space. Throughout the episode, Samuelsson learns about how immigrants from the Middle East have overcome common misconceptions, found community, and built a home in the Detroit area.

Text och Bild: Eater.com

Mer information om Marcus Samuelssons serie finns via länken:

pbs.org/nopassrequired

 

Flera initiativ i kampen mot foderbrist och nödslakt

Sommartorkan har lett till foderbrist och fått svenska bönder att larma om nödslakt av djur. Samtidigt har räddningsaktioner börjat dyka upp på flera håll i södra Sverige.
I Skåne har två företagare dragit igång ett ideellt projekt som går ut på att transportera upp till 2 000 ton hö i veckan från Polen till Sverige, rapporterar P4 Malmöhus.
– Det är absolut en akut foderkris. Nu gäller det att man agerar fort och effektivt, säger hästägaren Kajsa Wipp.
Även en Ica-butik i Ystad vill dra sitt strå till stacken, genom att erbjuda bönder i området frukt och grönt som annars skulle slängas.

Text och Bild: Omni.se

The French Are Not Okay With Spanish Rosé Being Passed Off as ‘French’

As many as 10 million bottles worth of Spanish wine may have been passed off as French wine, following an investigation from a French government body.

Le Parisien reports that a government organization for consumer affairs and fraud control investigated various wine importers and distributors in France in 2016 and 2017, unearthing issues ranging from overly vague wine labels to outright fraud. The French outlet suggests that it was primarily rosé wines being fraudulently distributed.

All the issues centered around the francisation of non-French wines — that is, the “Frenchification” of foreign wines. Some common strategies used to mislead customers reportedly included the use of ambiguous phrases like “bottled in France” (when wine was imported from elsewhere), the use of labels featuring French icons, evoking the French flag or with images like the fleur de lys. Some bottles also featured imagery of French chateaus to subtly suggest the wine was from France.

Some labels did note the correct country of origin, but in an obscure place on a bottle or box that could easily go unnoticed. Wines sold in France must indicate the country of origin.

Investigators also found that some stores were placing wines in sections indicating that they were from France, when they were not, although the report concedes that this was likely accidental in some cases.

The official report for the investigation gives a strong hint as to why the French government poured so much effort into uncovering everything from fraudulent mislabeling to inadvertent poor placement of wine bottles on shelves: geographically-protected French wine varieties have been facing stiff competition from Spanish wines, particularly among entry-level wines. While the Spanish wines being passed off as French may not be inherently inferior to French equivalents, French wine often enjoys a certain cultural clout, hence the government’s interest in making sure the French and non-French status of respective wines is very clear. French rosé is also substantially more expensive on a per-liter basis.

Overall, 25 charges have been laid against various distributors for fraud-adjacent issues: those will head to the courts, where penalties can include 300,000 Euros in fines or two years in prison.

Text och Bild:Eater.com

DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN GRANSKAR DEN MANSFRIA FESTIVALEN

Världens minsta fiol spelar för de som anmält.

Nu rapporterar SVT att Diskrimineringsombudsmannen kommer att se över Statement Festival. I ett pressmeddelande skriver DO att de vill att festivalen yttrar sig om vilka som får delta och vilka undantag som finns. Vilket kan tyckas märkligt i och med att arrangörerna i intervju efter intervju inte gjort något annat än att yttra sig om vilka som får delta på festivalen. Alla utom män.

Text ocg Bild: Nöjesguiden.se

McDonald’s vill minska sitt plastbruk

Hållbarhet är en växande och viktig fråga för restaurangbranschen. Snabbmatsjätten McDonald’s väljer nu att ta bort plastlocken från glassarna McFlurry som ett led i detta. “Det här är ett viktigt steg för vårt hållbarhetsarbete i Sverige”, säger Thomas Kelly, vd, McDonald’s Sverige.

McDonald’s skrotar plastlocken till de populära glassarna McFlurry. Istället har man tagit fram en ny, mer hållbar, pappersförpackning. Det är flikar man viker ner istället för ett lock.

– Vi har arbetat för att göra förpackningarna mer hållbara i flera år och idag kommer pappersförpackningarna antingen från återvunnet papper eller råvara från certifierat hållbart skogsbruk. Nu börjar vi titta på hur vi ytterligare minskar mängden plast, säger Henrik Nerell, Miljöchef på McDonald’s i Sverige.

Ska testa med papperssugrör

Nästa steg blir test med papperssugrör i september. För Thomas Kelly, vd McDonald’s Sverige, står detta högt upp på agendan.

– Det här är ett viktigt steg för vårt hållbarhetsarbete i Sverige. Vi och våra medarbetare ska känna att vi gör skillnad, och våra gäster kan känna sig trygga i sina val. Att vi tar bort plastlocken från McFlurry är ett första steg för att minska vår plastanvändning, säger han.

Det långsiktiga målet är att göra alla hamburgarjättens förpackningar mer hållbara och att fortsätta minska plastförpackningar.

Vad är er största utmaning framåt i ert strategiska hållbarhetsarbete?

– Det är svårt att peka ut en enskild fråga, det handlar om att vara uthållig i arbetet med många olika frågor som drivs parallellt. Vi har arbetat fram en hållbarhetsstrategi inom tre nyckelområden – mat, människor och miljö. Arbetet framåt handlar om att arbeta mot målsättningar inom de tre områdena, säger Miljöchef Henrik Nerell.

Kan ni påverka underleverantörer av förpackningar och hur ser er dialog ut?

– Vi har ett nära samarbete med våra leverantörer och tillsammans kan vi ha stor påverkan. McFlurry muggen är ett bra exempel där en innovativ lösning medför att vi kan ta bort plastlocken och minska totala mängden förpackningsmaterial, säger Henrik Nerell.

Ny nationell strategi för naturturism

25 förslag för att öka tillgången till orörd natur, stimulera branschens affärsutveckling och optimera samhällets stöd och insatser till en växande naturturism. Det innehåller besöksnäringens nationella naturturismstrategi.

Det rör på sig inom svensk naturturism, ett segment som växer storartat. Nyligen bytte Ekoturismföreningen namn till Naturturismföretagen, till exempel. Ett led i att bredda organisationens upptagningsområde. Dessutom har man satt agendan genom att skissa upp besöksnäringens nationella naturturismstrategi.

– Även om Naturturismföretagen är initiativtagare till arbetet med den nationella strategin, är processens viktigaste resultat att det nu finns en gemensam plattform att agera utifrån för Naturturismföretagen, Svensk Turism och Visita, säger Per Jiborn Naturturismföretagens generalsekreterare och fortsätter:

–  Den samlade besöksnäringens gemensamma strategi har förverkligats tack vare inspel från närmare hundra företag, markägare, företrädare för landets regionala turismorganisationer, Visit Sweden och inte minst Tillväxtverket, som har finansierat och medverkat i utvecklingen av strategin.

 

Det var Maud Olofsson, Visitas ordförande, som under Almedalsveckan presenterades besöksnäringens nationella naturturismstrategi. Hon lyfte målen att med den nationella naturturismstrategin stimulera naturturismens växtkraft, öka graden av professionellt företagande och bidra till en hållbar utveckling av branschen.

Det går att  sammanfatta i en inledande nulägesanalys förklarar naturturismens särdrag, styrkor, svagheter och framtida potential. Därefter presenteras 25 förslag på tre utvecklingsområden – natur, näring och samhälle.

Efter överlämnande av strategin lovade statssekreteraren Stina Billinger på Twitter att innehållet ska förvaltas på bästa sätt. Naturturismstrategin har även tydliga kopplingar till regeringens egen besöksnäringsutredning Ett land att besöka, som presenterades i slutet av förra året.

Nu börjar det riktiga jobbet. När våra förslag i dialog med andra aktörer ska förverkligas i bättre villkor för svensk naturturism, säger Per Jiborn.

Prince Charles Royally Pisses Off ‘MasterChef’ Fans by Refusing to Eat Anything

The Prince of Wales became the Prince of Fails on an Australian edition of the cooking show.

Prince Charles is the next in line to the throne — but if he found out that the throne was full of MasterChef food, he’d shoot straight to the back of the line.

Last night, viewers of the Australian version of MasterChef were shocked to see that the British Royal didn’t eat anything that was served to him during his guest appearance on a much-hyped episode of the cooking competition. As part of a challenge where the contestants were asked to use local Australian ingredients, his Royal Highness was served wallaby tartare topped with green ants, and goat cheese mouse with bush spices, but the Prince of Wales abstained from eating any of the canapés. Some viewers have speculated that Charles could have been adhering to a secret rule that forbids Royals from eating on camera, but that hasn’t been confirmed. Last summer, unnamed sources told the Sun that the Royal Family typically avoids eating shellfish and any raw meats while out in public for fear of getting food poisoning, so perhaps that explains last night’s MasterChef canapé incident.

Text och Bild: Eater.com

För Ulrika Karlsson är restaurangbranschen en livsstil

För Ulrika Karlsson, som driver växtinriktade Krakas krog på Gotland är service och ”det lilla extra” det viktigaste med jobbet. Fler utländska gäster, hembakat surdegsbröd och en diger vinlista gör att hon i år kan förlänga säsongen.

En krog med 22 platser och ett litet hotell med tre dubbelrum som hör till. På prisbelönade Krakas krog i Kräklingbo, fyra mil utanför Visby, serveras i huvudsak plantbaserad mat och har bland annat en avsmakningsmeny som är baserad på växtriket. Tolv år efter öppning planerar man att för första gången ta steget till att förlänga säsongen till att även ha vinterservering.

– Det föll sig naturligt. Rent generellt har säsongen på Gotland förlängts och just här i Kräklingbo bor många året runt, säger krögaren Ulrika Karlsson.

 

Var det ett svårt beslut att fatta?

– Ja, det tog tolv år. Nu var förutsättningarna de rätta, så nu slog vi till.

 

Hur ska ni locka gäster efter den traditionella turistsäsongen?

– Vi har allt fler utländska gäster, och de kommer längre in på säsongen. Vi samarbetar även med en del hotell i Stockholm som rekommenderar oss. För vår del handlar det också om att anpassa våra utgifter efter inkomsterna och därför minskar vi antalet medarbetare under lågsäsong. Vi har också börjat sälja surdegsbröd, något som lockar många gäster samt har en särskild verandameny och ett stort vinutbud som lockar.

 

Nu är det högsäsong, vilken betydelse har Almedalsveckan för er verksamhet?

– Den skulle kunna spela större roll. Vi har fullt hela veckan, men håller oss ändå till vår idé med småskalighet och komplicerade menyer. Vi öppnar inte upp extra. Vi vill bibehålla kvalitén, och vi måste vara lika pigga och glada veckan därpå. Det själsliga är viktigt för oss som jobbar här, och vi vill fortsätta ha roligt. Däremot har vi alltid ett gäng almedalsgäster, och de bokar upp långt i förväg.

 

Hur laddar ni upp inför Almedalsveckan?

– Vi kör på som vanligt. Jag har ett åtagande i Visby där jag ska prata landsbygdsfrågor med Kocklandslaget, men annars kommer vi inte att kunna göra mer än annars. Vi vill tänka långsiktigt och hållbart, och det här fungerar bäst för oss.

 

Krakas krog jobbar med lokala och säsongsbundna råvaror hela vägen. Hur kommer utbudet på menyn att se ut efter skördetid?

– Skördetiden på Gotland varar ganska länge. I och med att vi nischar oss mer mot växtriket kan vi torka, sylta och safta och lägga in, det är en okomplicerad process. Vi har alltid varit där, så för oss känns det naturligt.

 

Är du själv uppvuxen i en krögarfamilj?

– Nej. Jag är uppfödd i en servicefamilj där min pappa har haft servicebutik. Jag är intresserad av service, jag vurmar för de är frågorna, vill gärna formulera vad man menar när man säger ”det här lilla extra”.

Du lever med jobbet, har jag förstått. På vilket sätt har jobbet blivit en livsstil för dig och din familj?

– Vi har väldigt starka funderingar på hur vi vill leva vårt liv, min sambo och jag. Vi är förtjusta i skidåkning och lever delar av året vid Riksgränsen där vi också jobbar. Vi anpassar hela familjelivet efter våra jobb och vice versa.

Så gick det för Visita i Almedalen

Besöksliv fick 5 minuter med Carl-Johan Swanson, Visitas kommunikationschef. Så här summerar han årets Almedalsvecka.
Vad har varit höjdpunkten för Visita i Almedalen i år?

– Våra kockdueller är ett koncept som är mycket uppskattat. Välbesökta och med bra diskussioner om hur besöksnäringen ska kunna fortsätta att växa och bli en än större jobb- och integrationsmotor, säger Carl-Johan Swanson.

Vilka har varit era viktigaste frågor?

– Det handlar om hur förutsättningarna för näringen ser ut. Bland annat behöver det bli lägre skatter på att ha anställda och färre och enklare regler. Dessutom är det viktigt att momsen inte höjs. Det skulle slå hårt mot den näring som är allra bäst på att få in människor på arbetsmarknaden, säger Carl-Johan Swanson.

Känner ni att ni fått ut era frågor ordentligt?

– Det tycker jag. Almedalen är numera gigantiskt och det är ett stort antal frågor som diskuteras, inte minst under ett valår. Men som sagt så har vi haft väldigt välbesökta arrangemang och de har dessutom gästats av centrala politiska företrädare. Vidare har nog ingen Almedalsbesökare missat vår kampanj som sitter uppe på uteserveringar och andra ytor runt om i hela Almedalen.

Vad har varit Almedalens mesta snackis?

– Almedalen är numera så stort att det knappast går att prata om en enda snackis. Det är snarare flera snackisar som pågår samtidigt. Men självklart gör valåret att partiernas och partiledarnas förslag och framföranden får ännu mer utrymme än annars. Det är i grunden bra, tycker jag. Almedalen är först och främst en arena för politik och samhällsfrågor.